Det har visat sig att mer idrott i skolan ger bättre skolbetyg. De elever som har idrott på schemat varje skoldag har också större chans att bli behöriga till gymnasiet. Detta visar en studie som har genomförts under nio år på ett par skolor i Bunkeflostrand utanför Malmö.
Bunkefloprojektet
Studien kallas för Bunkefloprojektet och den har pågått sedan 1999 som ett samarbete mellan skola, forskare och idrottsföreningar. De skolor som har deltagit i projektet har undervisat i idrott under fem dagar i veckan istället för två dagar i veckan. Nu har studien avslutad och utvärderingarna visar att idrott varje skoldag ger resultat. Ett tydligt sådant dessutom. Mer idrott i skolan ger bättre betyg.
Det var nämligen 96 procent av de elever som har haft idrott varje dag som blev behöriga till gymnasiet. Det bara var 89 procent av de elever som haft idrott två dagar i veckan som blev behöriga. Eftersom det är ett stort antal elever som går ut nian varje år så blir det faktiskt en stor skillnad. Att gymnasiebehörighet eller inte, kan vara avgörande för resten av livet för de som vill studera vidare.
,
De flesta svenska skolor har schemalagd idrott under två tillfällen i veckan, omkring 40-45 minuter per gång. De skolor som har deltagit i Bunkefloprojektet, har istället haft idrott 45 minuter varje skoldag. Det visade sig snabbt att mer idrott i skolan lönar sig. Visserligen blir elevernas skoldagar 45 minuter längre, men de positiva fördelarna av idrotten väger ändå tyngre.
Under de dagliga idrottslektionerna tränade barnen genomtänkta övningar, avsedda att förbättra motoriken och koordinationen. Det handlade alltså om uttänkta, lärarledda idrottslektioner. Det var inte så att man slängde åt barnen en boll och lät dem spela på egen hand. De elever som hade problem med koordination eller rörelse fick 60 minuters extra träning, utöver de 45 minuterna varje dag. Då tränade man specifikt på det som barnet behövde träna mera på.
,
Initiativet till studien togs från början för att man ville studera ifall dagliga idrottslektioner kan motverka benskörhet. Det visade sig att mer idrott i skolan kan påverka barnens benmassa, framförallt hos flickor, så länge det görs innan puberteten. Det visade sig också att de dagliga idrottslektionerna gav många mer fördelar än man kunnat ana.
,
Bunkefloprojektet har följt eleverna från första till nionde klass och nu när eleverna gått ut nian var det därför dags för att göra en större utvärdering. Det visade sig att såväl elever som lärare och föräldrar har varit positiva till att eleverna har idrott varje skoldag. De flesta elever tycker om idrottslektionerna och tycker att det har varit roligt att få röra på sig varje dag. De tycker att det är bra att slippa sitta stilla i skolbänkarna hela dagarna. Resultaten har inte heller låtit vänta på sig när det gäller betygen.
Idrott varje dag vs. idrott två dagar per vecka
De elever som hade dagliga idrottslektioner fick påtagligt bättre betyg i ämnen som matte, svenska och engelska, jämfört med de elever som bara hade idrott två dagar i veckan. Den motoriska förmågan var också mer utvecklad hos de elever som idrottat varje dag. Bland eleverna i idrottsgruppen hade 93 procent av eleverna en god motorisk förmåga, medan i kontrollgruppen var det bara 53 procent som hade god motorisk förmåga. Med dagliga idrottslektioner blev eleverna också lugnare på lektionerna, mer koncentrerade och mer intresserade av att läsa sig. Eleverna blev mer pigga och fick mer energi under skoldagen tack vare idrottslektionerna. Dessutom var elevernas självförtroende bättre hos de som fick dagliga idrottslektioner.
,
I studien var det över 200 barn från två olika skolor i stadsdelen Bunkeflostrand som deltog. Barnen följdes, jämfördes och utvärderades under hela deras skoltid, från ettan till nian. Eleverna bestod av två grupper. Den ena gruppen fick schemalagt idrottsundervisning fem dagar i veckan samt extra motorisk träning. Den andra gruppen utgjorde en kontrollgrupp och de hade vanlig idrottsundervisning, vilket motsvarar två idrottslektioner i veckan.
Resultatet från studien
Resultatet från studien visade att 96 procent av eleverna i den första gruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasiestudier, jämfört med endast 89 procent i kontrollgruppen. Skillnaderna är statistiskt säkerställda. De elever som jämfördes i studien var nämligen lika gamla, de gick i samma skola, har haft samma undervisning och dessutom har de föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet. Barnen som deltog i studien tränade varken mer eller mindre än barn i den åldern gör rent genomsnittligt. Kontrollgruppens resultat motsvarar de siffror som finns för hela landet, men studien visar allstå tydligt att det är en klar förbättring för de elever som haft daglig gymnastik i skolan.
,
Det visade sig att Bunkeflomodellen fungerade extra bra på pojkar. Skillnaderna mellan de pojkar som idrottade varje dag och de som hade idrott varje dag var betydligt större än om man jämför med både pojkar och flickor. Det kan förklaras med att pojkar generellt sett hade ett större behov av idrott än flickorna.
Pojkars idrott och gymnasiebehörighet
Studien visade att bland pojkarna var 96 procent av de som haft daglig idrott behöriga till gymnasiet (lika mycket som både pojkar och flickor). Men för pojkarna i kontrollgruppen var det endast 83 procent som var behöriga till gymnasiet (89 procent när man räknade in både pojkar och flickor). Det visar alltså att extra mycket idrott på schemat är ett lyft för betygen, framförallt när det gäller pojkar. Detta innebar dessutom att pojkars och flickors betyg var likvärdiga bland eleverna i idrottsgruppen.
I kontrollgruppen var däremot flickornas betyg generellt sett bättre. Studien visade på intressanta resultat, nämligen att elever behöver få utlopp för sin energi varje skoldag om de ska kunna koncentrera sig på studierna. Får de röra på sig så ökar deras koncentration och inlärningsförmåga, vilket i sin tur leder till att betygen blir bättre.