DOTS-räknare, Wilks och IPF GL: jämför styrka mellan kroppsvikter

Vad är styrkepoäng och varför finns de?

Styrkepoäng är matematiska formler som normaliserar lyft mellan olika kroppsvikter. Tyngre lyftare lyfter generellt mer i absoluta tal, men deras lyft blir inte automatiskt "starkare" relativt sett. En 60-kilos kvinna som marklyfter 200 kg är i många avseenden starkare än en 110-kilos man som marklyfter 300 kg, även om den absoluta vikten är högre för mannen.

För powerlifting-tävlingar är detta avgörande. Klassindelning efter vikt löser delvis problemet, men för att kora "Best Lifter" (bästa total över alla viktklasser) eller jämföra historiska prestationer behövs en formel som väger samman lyft och kroppsvikt. Detta är vad DOTS, Wilks och IPF GL Points gör.

De tre vanligaste formlerna i detalj

DOTS: modern standard

DOTS (Dynamic Objective Team Scoring) introducerades av Tim Konertz från BVDK (tyska styrkelyftförbundet) 2019 och uppdaterades 2020. Formeln baseras på en polynom som anpassats mot data från tusentals tävlingsresultat och anses ge mest rättvisande jämförelse mellan kroppsvikter. OpenPowerlifting (världens största powerlifting-databas med över 4 miljoner resultat) använder DOTS som default. USAPL bytte till DOTS 2020 och flera andra federationer har följt efter.

DOTS-poäng tolkas grovt enligt följande:

Wilks: den gamla standarden

Wilks-formeln utvecklades av Robert Wilks (Powerlifting Australia) på 1990-talet och var den dominerande formeln i powerlifting i 25 år. Den uppdaterades 2020 till Wilks 2 men många tävlingar och databaser använder fortfarande den ursprungliga.

Wilks ger generellt högre poäng för lättare lyftare än DOTS gör. Detta var en av kritikpunkterna som ledde till DOTS-utvecklingen. Wilks-poäng är dock fortfarande relevant eftersom historiska rekord och många tävlingsresultat före 2020 finns lagrade i denna formel. Lamar Gants legendariska 710 Wilks-poäng på 1980-talet är fortfarande en referenspunkt.

IPF GL Points: internationell tävlingsstandard

IPF (International Powerlifting Federation) använder sin egen formel sedan 2020: IPF GL Points (GoodLift). Den är exponentiell snarare än polynomisk och har separata koefficienter för raw och equipped (stödjande utrustning). Detta är formeln som används vid alla IPF-tävlingar internationellt och är den enda av de tre som har officiell tävlingsstatus i Sverige (Svenska Styrkelyftförbundet, SSF).

IPF GL-poäng är typiskt lägre numeriska värden än DOTS och Wilks. En IPF GL på 100 motsvarar ungefär världsrekord-nivå. På SM och nationella mästerskap inom SSF rankas Best Lifter med IPF GL Points.

Hur räknar verktyget?

Du anger kroppsvikt och dina tre lyft (knäböj, bänkpress, marklyft). Verktyget summerar dem till totalvikten och räknar sedan ut poäng med alla tre formler samtidigt. Du kan också skriva in totalvikten direkt om du redan har den.

Resultatet visas i tre färgkodade kort så du kan jämföra mot olika tävlingsformat och historiska rekord. Alla beräkningar görs lokalt i din webbläsare. Inget skickas till någon server.

Skillnader mellan formlerna i praktiken

För en 80-kilos man som totalt lyfter 600 kg blir poängen approximativt:

För en 60-kilos kvinna som totalt lyfter 350 kg:

Notera att DOTS och Wilks ligger på liknande nivå för dessa exempel, medan IPF GL ligger lägre numeriskt eftersom skalan är annorlunda. Alla tre formler ger ändå samma övergripande slutsats: båda lyftarna är på avancerad nivå.

Vilken formel ska du använda?

Beroende på vad du vill göra:

• Internationell tävling inom IPF: IPF GL är officiell standard. Detta gäller alla SSF-sanktionerade tävlingar i Sverige.
• Modern, rättvisande poäng: DOTS är dagens bästa val för fri jämförelse mellan lyftare av olika storlek.
• Historisk jämförelse mot äldre rekord: Wilks finns i alla gamla databaser och rekordlistor.
• USPA, USAPL eller andra US-federationer: DOTS används som primär standard.
• Personlig progression: Vilken som helst, men håll dig till samma över tid för meningsfull jämförelse.

Praktiskt: ange din kroppsvikt och totalvikt, kolla alla tre poäng. Notera ner den eller de som dina tävlingar använder. Många powerlifters trackar både Wilks och DOTS för att kunna jämföra både med historiska rekord och med modern data.

Begränsningar med styrkepoäng

Andra viktiga faktorer som styrkepoäng ignorerar:

• Ålder: En 50-årig 80-kilos lyftare bedöms enligt samma skala som en 25-åring
• Träningstid: Naturlig styrketillväxt avtar efter 5 till 10 års träning
• Genetik: Kroppslängd och muskelfäste påverkar lyft mer än kroppsvikt
• PED-användning: Inom Tested-tävling spelar steroidstatus enorm roll, men formelerna skiljer inte
• Tekniknivå: En tekniskt skicklig 1-årig lyftare kan slå en 5-årig sloppy lyftare

För åldersjämförelser finns separata formler som McCulloch (för Wilks) och DOTS Age Coefficient. För komplett rättvis jämförelse mellan lyftare av olika ålder krävs både en kroppsvikts- och en åldersformel applicerad ovanpå varandra.

Svensk tävlingsstandard: SSF och IPF

Svenska Styrkelyftförbundet (SSF) följer IPF:s tekniska regler för all tävling i Sverige. Detta innebär att alla nationella mästerskap använder IPF GL Points för Best Lifter-utmärkelsen. SM och DM klassificeras alla efter IPF-viktklasserna.

Viktklasser män (klassisk styrkelyft)

53 kg (junior), 59 kg, 66 kg, 74 kg, 83 kg, 93 kg, 105 kg, 120 kg, +120 kg.

Viktklasser kvinnor (klassisk styrkelyft)

43 kg (junior), 47 kg, 52 kg, 57 kg, 63 kg, 69 kg, 76 kg, 84 kg, +84 kg.

Under tävling vägs lyftare 2 timmar före tävlingens start och måste falla inom sin anmälda viktklass. Vissa lyftare bantar in till lägre klass där deras totalvikt ger högre placering, andra "fyller upp" till högre klass om de har naturlig kroppsvikt nära gränsen. Strategin beror på dina styrkor och tävlingsformat.

Svenska rekord och tävlingsresultat

Resultat från SSF SM och alla nationella tävlingar laddas upp till OpenPowerlifting där de ranknas både nationellt och internationellt. Du kan jämföra dina egna poäng med toppen av svensk styrkelyft direkt på openpowerlifting.org.

Några generella riktmärken för svenska tävlingsstyrkelyftare 2026:

Dessa siffror är ungefärliga och varierar något beroende på viktklass. Använd dem som riktmärke för var du befinner dig i förhållande till svensk konkurrens.

Använd DOTS som tränings-KPI

Många powerlifting-coacher använder DOTS-poäng som en KPI (key performance indicator) för långsiktig progression. Eftersom DOTS normaliserar för kroppsvikt kan du tracka det över tid även när din kroppsvikt fluktuerar (bulk, cut, säsongstrender).

Praktiskt arbete med DOTS som mått:

1. Mät baseline: Räkna ut ditt aktuella DOTS från senaste tävlingsresultat eller gymtest. Detta är din startpunkt.
2. Sätt 6-månadersmål: Höj DOTS med 20 till 50 poäng beroende på erfarenhet (mer för nybörjare, mindre för avancerade).
3. Mät kvartalsvis: Räkna ut DOTS efter varje större tävling eller var tredje månad.
4. Justera programmet: Stagnerar DOTS men ökar kroppsvikten = du har gått upp i fett, inte muskler. Sjunker både DOTS och kroppsvikt = du har minskat för aggressivt eller övertränat.

Använd 1RM-kalkylatorn för att estimera ditt potentiella tävlings-1RM från träningsdata. Då kan du räkna ut "what-if" DOTS innan du faktiskt tävlar.

Hur exakta är dessa beräkningar?

Muscles DOTS-räknare är verifierad mot OpenPowerlifting (auktoriteten på powerlifting-data) med 20 datapunkter från riktiga tävlingsresultat. Avvikelsen är mindre än 0,003 procent, vilket är inom flyttalsavrundningens marginal. Wilks-formeln verifierad mot WPO Pro Finals 2024 med samma noggrannhet. IPF GL Points verifierad mot calcbee och OpenPowerlifting's officiella IPF GL Points Calculator.

Andra svenska kalkylatorer för powerlifting-poäng är ovanliga. Internationellt finns många, men kvaliteten varierar. Vissa konkurrenter ger felaktiga DOTS-värden eftersom de förenklat formeln eller använt äldre koefficienter.